Resan
 
 

Till startsidan

Efter fyra år av planering är det snart dags att göra min konstresa med cykel i Europa.
Jag reser efter midsommar och blir borta i 4 månader. Jag skall måla och skriva en dagbok, som så småningom skall bli en bok som är illustrerad med mina målningar.

Min resrutt är:
Matfors-Bergen-Island-Färöarna-Shetlandsöarna-Scottland-Irland-Wales-England -Frankrike-Spanien-Frankrike-Korsika-Sardinien-Italien-Sicilien, och flyg hem till Sverige.
Jag kommer att rapportera var 14.e dag hem till Sundsvalls Tidning. Tanken med min resa är att få inspiration av nya platser och människor. Jag använder cykel för att det är det ultimata sättet att se sig omkring på, att man dessutom får motion är ju bara ett plus.

Norge

Att veta att man efter 4 års planering, ska resa 4 mån på cykel och att få måla, skriva,uppleva nya saker och träffa nya människor varje dag är en overklig och härlig känsla.
Efter att ha upptäckt Haverö strömmar, Vemdalen, Hede och Tännäs med sveriges högst belägna kyrka 843 m/öh så känns det att cykeln med packning väger 50 kg.
En härlig natur och sol på himmelen för mig vidare till Röros, den pittoreska staden. Väl inne i Norge märks redan förändringen i naturen, Tynset, Foldal, Sletten, Dombås men fortfarande fjäll vid fjäll.
På vägen mot Vågomo blev stigningen 16% upp och 16% ner. På vägen ner får jag punktering på grund av för hård bromsning så att slangen exploderade av värmen.
Vidare mot Bøverdal och Sognedal, sognefjällens högsta punkt på vägen är 1443 m/öh.
Det är tur att naturen är så underbar, med orkideer vackra vattenfall renar får och fjäll med snö runt om, för stigningen håller på att ta knäcken på mig.
Nedåt är utsikten hisnande, en enda lång serpentinväg, får stanna 6 gånger för att kyla bromsarna.
Från Sognedal åker jag mot Kaupanger och tar färjan in i Nærøyfjorden mot Gudvang ,värdens vackraste båtresa?. Vidare mot Flåm, där jag åker Flåmbanan som är en av världens vackraste järnvägssträckor. Väl framme i Bergen efter 81 mil på cykel och 14 mil i buss igenom 45 tunnlar den längsta 11km.

Vi hörs
Kaj Utter

Island

Efter några vilo dagar i det vackra Bergen, på vandrarhemet Montana, som ligger vid berget Ulrik, med utsikt øver staden, tar jag båten Norrøna som går mot Island och mellanlandar på Schettlandøarna och Færøarna.
Efter 42 tim. är jag på Island och Seydisfjødur (en liten fiskeby), tar bussen till Myvatn in genom landskap av lava. Myvatn är ett grønt område med en stor fågelrik sjø. Startar tidigt nästa morgon med cykel mot Akyreyri, med vinden i ryggen och sol på himmelen tar førsta 2,5 mil. 1 tim. Efter en fika fortsätter jag m på væg 1. Efter ett tag käns det fel väg, har missat vägen fråga mig inte hur.
Jag åker en omväg på 3,5 mil, naturen på norra sidan är grøn med mycket jordbruk høga berg med snø på. Väl framme så har jag cyklat 14 mil på branta ,smala vägar, där alla fordon kør som biltjuvar, och räcken saknas øverallt.

Buss till Reykjavik som är en riktig party stad, livat på stan hela natten fram till 07.00 i alla 120 pubbar och nattklubbar. Provar dom obligatoriska badhusen med varma bad, upp till 44 gr.
Cyklar vidare till Heralgeldi och Sellfoss, där jag tar bussen på den sødra sidan av øn till Høfn och åter till Seydisfjødur genom ett landskap som växlar mellan väldiga dalar, lavafält,høga berg, enorma glasiärer med sjøar och isberg, smala grusvägar branta stup, stora ängar med får, kor och islandshästar, stora forsar, bubblande varma källor som luktar ruttna ägg (som även duschar och varma bad luktar).

Sammantaget är Island ett land med vild och storslagen natur och allt är større än man kan drømma om.

Med vänlig hälsning
Kaj utter. På gensyn.

Skottland

Tar båten från Island till Färöarna, som liknar Island utspridd på 18 öar med miljoner olika sjöfåglar.
Åker ut med en båt som går in i vikar med enormt branta klippväggar med möjlighet att se fåglarna på nära håll bla. lunnefågel, stormfågel, mm.

Thorshamn som är huvudstaden med 18.000 invånare, är världens minsta huvudstad.
En mycket charmig stad. När jag kommer kl. 07 har man firat nationaldagen oc det ligger krossat glas över hela gatan och raglande ungdomar har festat hela natten. Inget bråk bara glada miner.
Efter tre dagar med sena nätter och efter att ha träffat många trevliga människor komer båten som går vidare mot Shetland och Lervik. När jag går av båten blir jag avvinkad av Viggo och hela det trevliga, norska gänget jag träffade på Island och som följt med på båten.
Lervik är en mysig stad. Det märks genast att man är i England, stenhusen, trädgårdarna med de overkligt välskötta gräsmattorna och vänstertrafiken.

Åker efter en dag mot Aberdeen i Skottland med ännu en färja. Efter 15 km är jag utanför Aberdeen och ute på landsbyggd med med enorma träd tex. en ek med en omkrets på 6m, mycket grönt bl.a. murgröna, stora slott och enorma privata gods, jordbruk med får, kor, och hästar i tusental överallt omgärdade av murar, häckar (ofta klippta).
Åker upp i de skottska bergen som blir en "klättring" till 1000 m.ö.h. och på minner om Island.
Efter ett besök i Edinburg där det pågick en månadslång festival med parader, säckpipor och massor med människor.
Vidare till Nord-Irland som liknar Skottland och har vackra berg.
Mot Irland där vägarna har vägrenar! Cyklevägar mitt i Dublin, men fortfarande brukas reflexknölar som kan vara livsfarliga om man inte ser upp. Bussar, lastbilar och stora traktorer kör bara någon dm från cykeln så man får vara alert hela tiden.
Försöker hitta en resa till Rodos där Anne och Marielle väntar, men misslyckas. Tar snabbfärgan till Wales och Hollyhead. Hittar ett flyg från Manchester den 18/8 som jag bokar. Trevligt att träffa A. och M. efter 8 veckor. Bor i Rodos i tre nätter. På lördan den 21/8 kommer Yasin och Aylin med båt från Marmaris, Turkiet. Vi firar min 50-års dag. 35° och sol, dagen efter åker Anne och Marielle hem och jag följer med Yasin och Aylin till Turkiet oc Alanya. Träffar Ahmet (Yasins och Aylins pappa) och hans nya flickvänn Gylay. Vi firar ännu en gång 50-års dag tillsammans med Ahmet och hans engelska och irländska vänner som spelar folkmusik på luta.

Åter tillbaka till Manchester och Bangor där cykeln väntar. Det är skönt att komma igång med cyklingen igen efter ett mycket trevligt men jobbigt avbrott.
Cyklar mot Walesiska bergen som har en överraskande skönhet. Även här kommer bilder från Island fram, stora forsar, och mycket grönska och omväxling i landskapet. Jobbigt att cykla upp och ned hela tiden ibland så grönt att man kan tro att man är i Indien. En bilist kastar ett ägg mot mig men träffar en skylt så det stänker. En timme senare är jag nära att bli påkörd i en rondell (spännande liv). Snabb reaktion är ett måste.
Tar båten från Weymouth som är en sommarstad med badstränder och 100-tals hotel till Jersey. Bor i Jersey några dagar innan jag rullar vidare till Frankrike.

See you!
Kaj Utter

Frankrike

Efter att ha varit i Jersey så tar jag färjan över till St. Malo i Frankrike med snabbfärja som kan ha 100.000 hästkrafter och göra 40 knop. Åker söderut mot Atlantkusten förbi små och charmiga byar ibland med mycket blommor men ofta kan byarna se ut som man inte har gjort något på husen på hundra år och luckor för fönstren så att man kan tro att hela stan är stängd. Affärer och restauranger, barer har öppet på förmiddagen men stänger hela eftermiddagen ibland fram till 19.00. Man äter middag runt 20.00.

Landskapet i Bretagne är böljande med i huvudsak majs och solrosodlingar, även äpplen.
Solen skiner +35-40 °, kanaler med slussar, bilarna tar mer hänsyn än i England och om man blir omkörd av någon för nära så står det alltid GB bak på bilen.
Kommer fram till Atlantkusten som är en enda lång badstrand, även om vattnet just nu grumligt, ebb och flod syns tydlig fortfarande.
Hundar och hundskit är ett av det vanligaste man ser, ofta små hundar som mer liknar stora råttor.
Vin, ost, paté och bröd är billigt, så det blir en hel del av den varan, och jag klagar inte. Underbara solnedgångar, som en stor apelsin, men det är svårt med språket även om alla är artiga, speciellt om man provar lite på franska i början. Det blir mest kroppsspråk, och lite snack som blir tråkigt efter ett tag.

Hotellen är billiga i frankrike om man tar utan frukost som inte ingår, men den franska frukosten består bara av kaffe och en fralla med marmelad, inget för en som skall cykla hela dagen så det får bli Super U, Hyper U, Champion, Inter March mm, stora varuhus som har det mesta man kan tänka sig, 10 meter disk med bara ost eller 60 meter disk med frukt, är några exempel. Men bröd kan man köpa på närmaste bageri som finns överallt. Att hitta en vanlig liten matbutik är lite knepigare, men att det finns tre apotek i en liten by är inte ovanligt.
En annan vanlig syn är alla som springer omkring med en bagett under armen på morgonen.
Man kan dricka vattnet överallt, fast det kan smaka klor, på grund av alla gamla ledningar, men ändå köper alla vatten, fast det är lika dyrt som vin.

Fortsätter mot Bourdoux och nu börjar vin- odlingarna bli vanligare. Det är skördetid, klasarna hänger frestande överallt, även kivifrukt, tobak olika grönsaker och mera äpplen, baksidan är att man fortfarande sprutar mycket gift, så det blir nog ekologiskt vin i framtiden.
Fortsätter mot medelhavet och Narbane, cykeln börjar svaja i bakhjulet, kollar och två ekrar har gått av. Fixar det men när jag skall fortsätta mot Marsielle nästa dag går en eker till, och jag inser att jag måste byta hela bakhjulet. Då kassan är skral bestämmer jag mig för att avbryta och vända hemåt.
Tar tåget till Paris, väl där blir jag bestulen på cykeln när jag går in för att fixa biljetter vidare hemåt. Otroligt, så nu står jag här med väskorna som jag erfar inte är roliga att bära någon längre sträcka, nu märker jag hur tung packning jag har dragigt runt med på cykeln i 13 veckor och 340 mil.

Förutom dom senaste missödena så har jag haft en väldig bra resa, har träffat massor med trevliga människor och sett massor med fint, har målat många tavlor och fått alla dagar i dagboken fullskrivna.
Jag missade Korsika och Italien men ser fram emot att komma dit en annan gång. Efter 3,5 dygn är jag framme i Matfors.
Det känns skönt att träffa familjen och kliva in hemmets trygga vrå. En viktig slutsats är att det inte är tryggt att cykla på vägarna i Europa, man får vara på sin vakt hela tiden.

Med soliga hälsningar Kaj Utter